Begreppet upplösning finns inom olika område, och utom område där det gäller bildbehandling, används det också inom geografi, matematik och logik, samt inom rättsvetenskap, resp. lagar och inom andra område.
När det gäller definition av begreppet i samband med bilder, används det först och främst för att definiera klarhet dvs. skärpa av någon bild. Vi använder begreppet också när vi vill beskriva egenskaper av viss skrivare eller bildskärm, sedan när vi definierar raster dvs. rastergrafik.
I allmänhet är upplösning huvudmått på hur skarpa detaljer som kan urskiljas på en bild och det definieras som antal pixlar på en bildskärm, resp. antal punkter som skrivare kan producera. Och när vi vet om hur hög upplösning är, ska vi då vet om hur skarp resp. klar bild ska vara.
När det gäller grafisk upplösning, anges den i antal punkter vertikalt och antal punkter horisontellt och det finns några typer av upplösningar, först och främst syftar man på bildupplösning samt skärmupplösning, men också skrivarupplösning, det finns också termen optisk upplösning samt spektral upplösning.
Skärmupplösning definieras när vi bör fastställa hur tydligt text eller bild visas på skärmen. Och det är logiskt att om upplösningen är högre blir text och bild tydligare, och om upplösning är mindre kan det betydande påverkar försämring av kvalitet på viss bild eller text. Varje person som använder dator har möjlighet att ställa in dvs. ändra dess upplösning och om man väljer upplösning som viss skärm inte stödjer, ska skärm vara svart några sekunder och inställningarna på upplösning ska automatiskt återgå till den tidigare upplösningen. För att man precist definierar bildupplösningen, är det särskilt viktigt så kallade rumslig upplösning som är också bekant som vinkelupplösning. Den definieras som möjlighet av viss instrument (kamera, mikroskop, optisk teleskop och andra) att skapa viss bild, resp. att fästa uppmärksamhet till små detaljerna inom viss objekt. När vi talar om så kallade instruments upplösningsförmåga, menar vi egentligen på instruments förmåga att ganska precist urskilja konkreta punkter av viss objekt när de finns på relativt kort vinkelavstånd. Det används först och främst när vi vill beskriva upplösningsförmåga av teleskop eller mikroskop.
Det finns också så kallade videoupplösning och den definieras som möjlighet att bilden visas på skärm av någon anordning, som bildskärm eller bildskärm för television, genom att tillämpa individuella pixlar. Då visas bilden i två dimensioner och då kan vi se hur hög horisontell och vertikal upplösning är, dvs. antal pixlar horisontellt och verikalt. Även om många människor tror att bildens kvalitet uteslutande beror på upplösning, är det inte korrekt, det finns också många andra uppgifter som direkt påverkar förbättring eller försämring av bildens kvalitet.
Förutom alla ovannämnda upplösningar, finns det också så kallade 4k upplösning som direkt bestämms av Digital Cinema Initiatives - DCI (Digitalna filmska inicijativa). I principen gäller det standardiserat förhållande mellan pixlar, som är 4 096 x 2 560 pixlar i så fall.